torsdag 18 april 2013

Allt

Glad :). Jag har verkligen fullproppade veckor just nu då jag valt att ta itu med så mycket som möjligt innan jag blir utplacerad på cirkus och därmed inte kommer kunna göra alla viktiga saker som tillhör livet. Så länge jag är kvar på cirkusen, that is. 

Så, det ÄR mycket att göra, men allt är bra saker så det är en stor glädje att beta av dem :). Idag gjorde jag något som var för min egna skull, talade med en av mina läkare. Så jag ska nog springa ned mot stan innan de stänger för att hämta ut en ny medicin. Sure, jag ogillar all sorts mediciner och tabletter och gifter man stoppar i sig, men i vissa fall...! Denna är mot min rocacea, och han sa att de allra flesta får mycket goda resultat av den, jag vet att min mamma fick bort sin helt för hela livet efter en kur :). Men det kan ta en till två månader innan man ser resultat. Är glad som få för detta, vill ju helst vara osminkad sommartid men det är inte så kul när ansiktet är alldeles rödfläckigt.

Imorgon är det lunch på stan med en tös jag inte träffat på flera år och jag är mycket duktig på att avboka igen och igen :(. Nu skall det icke avbokas för jag vill ju träffa henne såklart. Dessutom ska jag boka en optikertid åt någon annan.

Det är så otroligt många ting jag tycker borde vara självklarheter för människor att ta del av, och vilka de viktigaste är vet ju var och en så dem går jag inte in på här. Vad jag tänkte på nu var detta med synen. Att kunna se felfritt. Jag gjorde en laseroperation på Memira och det var bland det absolut bästa jag gjort. Jag tycker verkligen att alla som har de fysiska förutsättningarna ska få göra den operationen, för normal sjukvårdstaxa. En bonus som jag fick av operationen och att kunna se perfekt 24/7 är att min mörkerrädsla försvann helt. Förr när jag tog ut linserna inför natten och såg som en bedrövlig mullvad så var det jävligt obehagligt med alla skuggor, allt flöt samman till ett suddigt mörker man inte hade kontroll över. Jag är glad att det är borta nu eftersom Luv jobbar mycket nätter i perioder och att jag har mina gräsänke-helger.

Det finns ett enda plagg jag är i behov av inför sommaren...och jag har lovat mig själv att försöka hålla detta nu också vad gäller att shoppa nyproducerat. Jag behöver linnen. Och jag behöver linnen som INTE är genomskinliga, hur jävla svårt ska det vara?! Nu är jag medveten om att jag ibland traskar runt i genomskinliga kläder men det är snarare något jag kommer på när det väl är försent och inte så att jag står och väljer ut den mest genomskinliga tröjan jag kan hitta inför lite stadsvandring. Och när man väl kommer på det är det bara att gilla läget och låtsas att det är en attitydsgrej à la Kate Moss ;). Men nu ska jag verkligen leta täta linnen att bekvämt strosa runt i i sommar utan att flascha mer än planerat.

Bloggbilden talar för sig själv, älskar färgen på håret också. Toppade mina små strån igår och längtar som en besatt efter att nackhåret vuxit ut också så det blir lite mer normalt. Om ett år har jag fått tillbaka mitt hår som jag är van vid.

Jahaja....har vi något mer ytligt att ta upp måntro?!......

Ah...jag kan ju harva det där med klassåterträffen jag fick brev om igår. Ha Ha Ha.....typ. Jag har ju sedan länge bestämt mig för att lägga allt sådant bakom mig, men det är trots allt 9 år av mitt liv så....När jag började i skolan fick jag en alkoholist-lärarinna som var känd för att mobba elever som stack ut, utlänningar, tjockisar eller andra. I min klass fanns det inte någon sådan så det blev jag av någon outgrundlig anledning...kanske för att jag inte hade något läshuvud? Well, jag var livrädd för henne iaf och alla örfilar, öronvridningar och riva tussar ur håret helt öppet i klassen gjorde det ju legitimt att mobba mig. Mamma ville att jag skulle byta klass men jag vägrade, livrädd för vad som kunde hända då. Så det blev tre år med den läraren och nio år med den klassen. I högstadiet förbjöd mamma mig att gå till skolan under vissa perioder just för att det blivit för farligt. Själv blev jag iskall och såkallat stenhård. Inga känslor, allt avstängt, förutom hatet. Och mitt förakt mot människor rotade sig ordentligt i mitt bröst och är ännu ett problem för mig då jag inte vill känna så idag. Skolan tyckte att jag var en bedrövlig person, så jag fick gå till kuratorn och jag fick en egen kis som skulle hålla koll på mig. Behöver jag säga att jag missade allt man skulle lära sig i högstadiet? När jag kom hem på skolavslutningen i nian, efter en sista hård smäll mot mitt psyke så grät jag hjärtat ur mig. Det var första gången jag grät...och jag har jättesvårt att gråta idag, det händer otroligt sällan. 

Så att få brevet är lite löjeväckande, det kostar dessutom nästan 400:- för att återse alla dessa älskvärda själar. Jag bara undrar vad vi skulle prata om? De känner ju inte mig alls och har aldrig gjort, jag är ju en främling helt enkelt. Nå,, hoppas folket har så skoj iaf så roar jag mig på annat håll helt enkelt. 

Långt inlägg. Många koppar kaffe :). Godmorgon sweeties <3

   
  

2 kommentarer:

Jannen = Zenzationella... sa...

Ärligt, öppet, hemskt, vet, men vackert med dina ord om din känsla... Jannen

Trollkatt sa...

:) Ja, vi vet båda. Tack <3